Jag skulle föredra en jämställdhetsdag. För BÅDE män och kvinnor världen över. En dag då vi uppmärksammar vad som faktiskt behöver göras för att nå ett mer jämställt samhälle istället för att återigen belysa ojämställdheten. Tro mig, jag är för lika lön för lika arbete. Jag vill inget hellre än att orättvisor världen över försvinner. Att kvinnohandel inte existerar. Att kvinnan äger rätten till sin egen kropp och existens. Ingen vill mer än jag se att den kampen vinns. Dessa frågor är verkligt viktiga.

Men jag tror att vi ibland lägger fokus fel. För ser vi till Sverige i stort, har vi kommit långt i jämställdhetsfrågor. Jag tror också att det är därför våra diskussioner ibland kan komma att bli oerhört ytliga. Vi pratar ofta om könsroller och belyser då det manliga och kvinnliga. Kvinnor städar mer. Kvinnor är mammalediga längre. Män byter däck och är brandmän. Vi behöver ha specifika bröstcancergalor för att besegra kvinnors cancer. Heminredning och ljuspartyn är kvinnointressen. Män ser fotboll och dricker öl.

 

Tänk om vi istället för att ha bröstcancergalor kunde enas om att cancer, oavsett vem den drabbar, är en sjukdom som behöver forskas kring. Tänk om vi kunde låta bli att kasta svart ljus på män och kvinnors olikheter, kanske till och med hylla dem. Och om vi vågar, kanske vi kan avancera och istället för att kalla oss kvinnor och män, kalla oss människor. Tänk om vi, genom att kalla oss människor, skulle kunna arbeta bort fördomarna som säger att män inte ska älska män och att kvinnor inte kan bli presidenter. Tänk om vi människor för en dag bara fick lov att vara olika utan att det hade med könsroller att göra. Tänk om vi faktiskt kunde få ha en dag där vi hyllade våra olikheter och människans möjligheter och rättigheter, oavsett kön. Tänk om jag fick vara glad att min man bytte däcken på bilen utan att det blir en fråga om genus och könsroller.