Idag är jag glad. Keno tar examen, vi ska äta gott och gå på pub med fina vänner OCH mamma o Bengt ska följa med över till ön när vi flyttar. Det känns skönt att de följer med för det är med ångest jag lämnar alla här (även om jag vet att gotland-skåne inte är världens ände). Men jag som är van vid att kunna åka 50 minuter tåg och sen vara hemma hos mina nära får lite lätt panik när jag vet hur långt det är mellan oss ifall det skulle hända något med någon. Då vill man ju vara nära och inte ett hav bort. Men men...jag måste också bli vuxen någon gång. Jag vet!
Mamma och jag har för plan att låta männen jobba när vi går på stan i visby. :) Vi tyckte iallafall det lät som en bra idé.